Om Mig
Välkommen!
Jag har alltid mer eller mindre brunnit för att hjälpa andra att må bra. Ett eller på annat sätt. Så hamnade inom vården men insåg ganska tidigt att det inte var rätt riktning för mig. Efter att ha letat och letat, genom både bra och väldigt dåliga sätt så hittade jag coachingen. Men framför allt självkänslan och kraften till att göra det till en verksamhet. Att få jobba med det var en stor puzzelbit som föll på plats.
Men lite mer om min personliga resa…
Min resa
Jag har själv haft extremt svårt med att ta hand om mig själv en gång i tiden. Jag kunde inte ens föreställa mig en framtid där jag gör det men kämpade med att hitta drivet till att arbeta mig dit och resan var väldigt lång. Självklart var resan också som en berg och dalbana. I den mörkaste perioden i mitt liv slutade jag helt bry mig för att jag orkade inge mer. Jag slutade jobba helt, slutade träffa folk(till och med min familj) och isolerade mig själv helt från allt. Värst av allt från mig själv. Jag stängde av mig själv helt genom att fly från mina känslor 24/7 på flera olika sätt. Vilket bara byggde upp mer skit under mattan som sedan gav mig hårdare smällar.
Sedan började jag ifrågasätta mig själv på djupet. ”Om du ska fortsätta leva? Är det såhär du vill ha det resten av ditt liv?” ”Tänk om du får tillbaka lyckan igen snart? Ju mindre slitage du utsätter ditt liv och din kropp för nu desto mindre jobbigt blir det att bygga upp dig själv igen”. Dessa frågor gav mig väldigt mycket stress, men idag kan jag säga att det var den positiva formen av stress som jag verkligen behövde. Sedan valde jag även att motivera mig igenom att sluta vara rädd för att falla ner då och då. Rädslan för att ha något att förlora var en del av det som stoppade mig från att ta tag i mig själv.
Jag slutade med allt som skadade mig och började dyka djupt hos mig själv. Jag började kämpa med att ta fullt ansvar över hela mitt liv och sluta känna mig som ett offer för allting som hade hänt mig. Detta tog tid och konstant träning både mentalt och känslomässigt. Till slut blev det som en vana att direkt jag hittade en rädsla eller negativ känsla, så försökte jag bearbeta den istället för att fly.
Under tiden fick jag väldigt mycket insikter efter varje tröskel jag tog mig över. Ett driv började växa inifrån samtidigt som jag kände hur jag blev friare i både mina känslor och tankemönster. Destruktiva tankar och beteenden hittade jag sätt att krossa helt och hållet. Jobbar än idag stenhårt på mig själv och det finns nog inget mål. Därför njuter jag så gott jag kan av resan istället. Resan är alltid det viktigaste.
Därför är jag sjukt tacksam över det jag gått igenom, annars hade jag inte varit där jag är idag. Med alla dessa insikter, visdomar, driv för att dela med mig av mina verktyg, glöden jag har för att expandera min kunskap kring det här ämnet ännu mer är tack vare resan jag tagit del av. Sedan vill jag även tillägga att jag får lika mycket tillbaka av att se andra människor bli hjälpta. Jag blir inspirerad till att fortsätta och dessutom lära mig ännu mer för varje dag som går.
